Vi lyfter unga människors drivkraft och passion.

https://passionista.nu/wp-content/uploads/2021/11/image0-2.jpeg

Från ett liv på flykt till vd: “Jag ville inte hamna utanför”

Publicerad den 05/11/2021

År 2015 flydde Frank Dallal Hedström från kriget i Syrien till Sverige. Efter en lång och kämpig resa med stopp i både Libanon, Turkiet, Tyskland och Malmö hamnade han tillslut i Råneå där han gick grundskolan för att sedan läsa vidare på gymnasiet. Idag driver Frank fyra företag där integration är basen i allt. Han brinner för att hjälpa andra nyanlända och vill ge dem en chans till arbete, lära sig språket och få en plats i samhället.

Det är första gången Passionista träffade upp Frank. Vi möttes på ett fik i centrala Luleå veckan efter att han kommit hem från Stockholm, där han var en av de tre finalisterna i Företagarnas Årets unga idé. Han berättar att det var både spännande och oväntat då han själv inte var medveten om nomineringen till en början och men också för att han fick åka till Stockholm, vara i Blå hallen och få träffa många andra framgångsrika personer.

”Det var magiskt! Jag kommer även ta det här samarbetet vidare och åka fler gånger till Företagarna, men kan i dagsläget inte berätta varför”, säger han.

Berätta om dina företag!

”Jag driver fyra bolag. Yalla Yalla Integration som tidigare var ett UF-företag.  Där jobbar jag som konsult och hyr ut mig själv till andra företag som behöver hjälp med integration, andra konsulttjänster men också utbildning av nyanlända. Jag jobbar även som mentor i ett program där nyanlända får lära sig om mer om Sverige, hur det fungerar, byråkratin och så vidare. Jag hjälper även med jobbansökningar och CV”.

Yalla Yalla Integration är moderbolaget till Dallal AB som arbetar med bygg, renoveringar och markarbeten mot både privatpersoner och företag. Dallal städ går också under moderbolaget och nu öppnar Frank även Dallal Biltvätt och Däck.

”Alla som jag jobbar på Dallal Bil och Däck kommer även att få ett delägarskap. Där kommer det vara jag och två till nyanlända som arbetar. De flesta vet att man kämpar mer om man äger något än om man är anställd. Vi hjälper varandra. De hjälper mig att komma igång och jag hjälper dem”.

Integration

Basen och drivkraften i alla Franks företag är integration och 90 procent av arbetskraften består av nyanlända. Eftersom att Frank själv kom till Sverige från Syrien som 15-åring när han var tvungen att fly från kriget, vill han nu hjälpa andra att komma in i samhället.

”Jag flydde först till Libanon. Sedan till Turkiet där jag jobbade svart i två månader. Det var väldigt tufft och jag klarade inte det och kände att jag måste iväg. Då var det populärt att åka till Europa för att kunna studera, få ett jobb och en bra framtid och då valde jag att åka med min farbror i en gummibåt till Europa. Först till Tyskland och sedan vidare till Sverige”.

Han bodde ungefär en månad i Malmö, men vantrivdes så pass mycket att han lämnade sin farbror och hamnade i Råneå. Där gick han ett år i grundskolan och sedan en förberedande utbildning där han studerade in de grundläggande betygen för att ta sig in på gymnasiet där han startade ett UF-företag - efter det började Franks entreprenörsresa.

”När jag ser glädjen i att hjälpa en person ut i arbete som suttit hemma i flera år ger det mig drivkraft och när jag ser att jag lyckas. Många som hamnar utanför känner att de inte har en framtid, kanske på grund av tillfälligt uppehållstillstånd eller för att man inte kan språket. Men får man rätt förutsättningar, träffar människor, tar körkort och lär sig språket blir man en helt annan person”.

Hur var det för att komma till Sverige? Fick du den hjälp du behövde?

”Både ja och nej. Jag har fått hjälp, mycket hjälp men jag har också haft mycket tur. Jag har träffat rätt personer och jag kan knyta kontakter, det kan inte alla. Så det finns inte ett system eller en rutin som alla nyanlända går igenom, utan det är jag som har kämpat för att jag visste att jag ville etablera mig här och lära mig språket. Jag ville inte hamna utanför och det är både arbete och tur som tagit mig hit”.

”Jag heter Hedström i efternamn för att jag träffade en person som hjälpte mig väldigt mycket och det blev lättare för mig att ta sig fram då det känns som att folk har fördomar”.

Frank berättar att han märker stor tacksamhet hos de nyanlända han hjälper och att han sällan behövt bli besviken.

”Har man varit hemma länge är man sugen på att jobba, då gör man inte bort sig. Man ska aldrig säga aldrig, men mina anställda har en väldigt hög arbetsmoral. Alla fördomar försvinner när vi bevisar motsatsen. Alla kan bli sjuka och alla är bara människor. Jag blir sällan besviken”.

Som person beskriver Frank sig som både seriös och känslig. Han tänker mycket, men arbetar hårt.

”Jag har varit tvungen att ta ansvar och jobba hårt sedan jag fyllde 18. Jag törs säga när saker och ting har blivit fel, men även när jag har gjort fel. Men när någon säger något dumt om mig så tar jag åt mig och blir väldigt ledsen - det försöker jag jobba på”.

Hur känns det att inte ha sin familj nära?

”Det är såklart jobbigt  att man vet att man är här själv, men det har också gjort mig till den jag är idag. Jag är inte samma person nu som 2015 och jag har utvecklats mycket. Jag har varit bortskämd hemma i Syrien och tog alltid pappa och tryggheten förgivet. Men nu har jag lärt mig att klara mig själv. Det finns alltid en god och ond sida i allt, de beror på hur man ser det. Men jag väljer att se det goda i de mesta då är det lättare. Jag känner att jag har fått det bättre”.