Den gitarrspelande skidåkaren Ebba Larsson är passionistan och bodensaren som spenderar den största delen av sin tid just nu uppe i Gällivare där hon studerar på skidgymnasiet.
Som person är Ebba väldigt glad, positiv och målmedveten. Hon har en enorm vinnarskalle som speglar sig i allt hon tar sig an.
"Det känns ofta som att jag tränar, äter och sover på repeat, men jag hinner med annat kul också. Jag leker, busar och promenerar mycket med min hundvalp Ragnhild, jag spenderar tid med nära och kära, fotar, ritar och spelar gitarr".
Passion
Hennes stora passion i livet är längdskidåkning. Hon började träna i en klubb när hon var fem år, men det varade inte så länge.
"När det var dags för första tävlingen ville jag att Mamma och Pappa skulle lova mig att jag skulle vinna, vilket dom inte kunde. Då la jag av. Jag hann pröva på ett gäng olika sporter innan jag sedan hittade tillbaka till skidåkningen fyra år senare då jag fastnade totalt. Jag insåg att skidåkning är min grej och efter det har dosen träning successivt ökats, vilket i sin tur lett till vidare utveckling i skidspåret. Jag älskar att träna och utmana mig själv, det finns inget som slår känslan efter ett riktigt tufft träningspass då man är helt slut!"
"Jag är inte odödlig"
För att kunna utvecklas inom sitt intresse menar Ebba att krävs det att hon bibehåller både samma motivation och målmedvetenhet. Hon menat att utan rätt inställning är det omöjligt att genomföra de stora mängder träning som krävs inom längdskidåkning.
"Skidåkning är en riktig materialsport där det krävs mycket utrustning, till exempel skidor, pjäxor och valla, därför är jag beroende av mina sponsorer. Min största utmaning för att bli ännu bättre men även att jag emellanåt måste kunna ta det lugnt. Jag är väldigt envis av mig och är bra på att bara "köra på”. Som elitidrottare ligger man hela tiden på gränsen till vad kroppen klarar av och har man otur hamnar man på fel sida av gränsen, vilket jag gjorde ifjol. Fjolårssäsongen blev spolierad, men trots det försöker jag att se denna utmattning som en lärdom. Jag är inte odödlig och när kroppen ger en signaler ska man lyssna på dem".
Drömmen
Ebbas dröm är att kunna leva på sin skidåkning och det är hennes mål. Hon hoppas även på att få fortsätta känna samma glädje som hon har idag till sporten och lyckas hålla mig så skadefri som möjligt.
"Skador kommer och går och är en del av elitidrottens baksida. Jag vill fortsätta träna och utvecklas och förhoppningsvis kunna ta en plats i ett landslag så småningom. Jag kommer att ge 100% hela tiden för att den dag jag lägger av kunna känna att jag gjort precis allt jag kan för att bli så bra som möjligt, oavsett om jag då uppnått mina stora mål eller ej".
"Mina drömmar är även mina mål som jag hela tiden försöker jobba mot. Min stora dröm är att i framtiden få etablera mig i den absoluta världseliten inom min idrott och få vara med och slåss om medaljer i de stora mästerskapen".